mitt fel?

Nu sitter jag där igen, som vanligt. Varför inte bara säga hej då?
Det sitter kvar från förr. Nej jag måste våga, men är det vad jag gör eller inte?
Svårt att avgöra.
Helt sjukt egentligen när jag tänker tillbaka på gårdagen, sjukt, som en fjortonågring.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback